En sömlös linjebuss som följer hela transportkedjan genom kortruttssystemet – inga byten, inga friktionsmoment. Bussen kör på färjorna, fortsätter vid nästa hamn, hela vägen ut och hela vägen tillbaka.
Detta är något helt annat än ”anslutande kollektivtrafik”. Det är ett sammanhängande trafikslag, inte ett antal olika delar.
Landskapsregeringen driver kortruttsprojektet med två tydliga mål – att stärka den ekonomiska hållbarheten och möjliggöra elektrifiering. Det är mål jag delar. Jag acceptera argumentet att ett kortare och effektivare färjsystem på sikt minskar driftskostnader och skapar bättre förutsättningar för klimatsmarta transporter.
Men det finns en avgörande dimension som lätt går förlorad i det tekniska och ekonomiska resonemanget – resenärens perspektiv.
När kortrutten beskrivs som en framtidssatsning är det viktigt att komma ihåg att systemet inte bara ska vara billigare att driva. Det ska också vara enkelt, tryggt och begripligt för dem som faktiskt använder det. Och här uppstår en utmaning som hittills fått för lite uppmärksamhet nämligen kortrutten skapa en logistisk kostnad som i praktiken vältras över på resenärerna, särskilt dem som reser utan bil.
Byten, väntetider och krångel gör resan längre än den behöver vara
För den som inte har bil innebär att kliva av och på vid varje nod, bära packning över ramper, stå i kyla och blåst, vänta på anslutningar och hoppas att tidtabellen håller, en krångligt och osmidig lösing. Det är ineffektivt, det är oattraktivt, och det riskerar att minska skärgårdens tillgänglighet.
Om vi vill att kortrutten ska fungera för skärgårdsbor, pendlare, turister och unga – då anser jag att vi måste tänka i termer av sömlösa resor. För mig räcker inte kollektivtrafik mellan hamnarna vi behöver titta på ett sammanhängade kolektivtafiklösning.
Min lösning är en Skärgårdsbuss som går genom hela kortruttsystemet, utan att resenärerna behöver byta fordon
Ett modernt och fullt genomförbart förslag. Bussen startar från Mariehamn eller fasta Åland, rullar ombord på färjorna, fortsätter vid nästa hamn, och så vidare – hela vägen genom systemet. I förlängningen kan den till och med kopplas vidare till Gustavs eller Åbo på finska sidan.
För resenären innebär det:
- en sammanhängande resa, inte flera korta
- inga onödiga byten i kyla, blåst eller regn
- inga rampbesvär eller bagagelyft
- trygghet i att anslutningen alltid hålls
- en upplevelse av att skärgården faktiskt hänger ihop
En resa som tidigare känts lång, krånglig och fragmenterad blir istället en direktlinje.
En liten investering som ger stor effekt
Det här är inte ett megaprojekt. Det kräver i praktiken:
- att bussar ges reserverad plats på färjorna
- att tidtabeller synkroniseras
- att biljettsystemet anpassas
- att vi tänker på kollektivtrafiken som en integrerad del av kortrutten, inte något som löser anslutningar “vid behov”
Kostnaden är hanterbar ochs ryms väl inom de stora infrastruktursatsningar vi redan planerar.
Nyttan är desto större, vi får bättre tillgänglighet, stärkt regional sammanhållning, ökad attraktivitet för unga och äldre, förbättrade pendlingsmöjligheter och en tydligare samhällsnytta av hela kortruttsinvesteringen.
En liberal syn på framtiden – system ska byggas för dem som använder dem
Som liberal tror jag på en offentlig sektor som är effektiv men också användarvänlig. Teknik och ekonomi måste stödja människan, inte tvärtom. Därför menar jag att kortrutten inte är komplett förrän vi också gör den ännu mer mänsklig i sin utformning.
Jag vill se inflyttning till skärgården, nya företag, bättre förbindelser, fler besökare och större möjlighet till rörelse. Då måste vi våga tänka smartare även kring helheten – skärgårdsbussen är ett enkelt, modernt och realistiskt kompleterande koncept.
Jag uppmuntrar Landskapsregeringen att utveckla konceptet vidare
Jag är övertygad om att Landskapsregeringein utrderder och kommer att överväga konceptet med skärgårdsbuss, en transitbuss som en integrerad del av kortruttskonceptet. Får jag förtroendet vid nästa val kommer jag att arbeta för och understöda alla förslag som går i denna riktning.
Om vi gör det smart från början kan vi skapa ett trafiksystem som inte bara sparar pengar – utan också stärker skärgårdens framtid.
