Informationspåverkan, propaganda och desinformation är tre begrepp som ofta förväxlas men skiljer sig åt i sina syften och metoder. Propaganda syftar till att påverka politiska kampanjer med en specifik agenda, medan desinformation sprider medvetet falsk eller vilseledande information. Informationspåverkan, å andra sidan, innebär att en främmande makt eller dess ombud blandar sig i inomstatliga angelägenheter för att stödja sin agenda, vilket kan skada samhället genom att skapa misstro och splittring.
I dagens digitala era står vår demokrati inför en stor utmaning som sorterar under begreppet informationspåverkan. Från politiska kampanjer till vardagliga diskussioner på sociala medier infiltreras vårt informationslandskap av aktörer med olika agendor. I en tid där sanning och lögn kan vara svåra att skilja åt, står vi inför en gemensam utmaning: att bygga ett försvar mot informationspåverkan. Det är här individen spelar en avgörande roll.
Med kombination av både ostrukturerade och välplanerade kampanjer utnyttjar olika aktörer sociala medier för att manipulera våra åsikter, underminera vår tilltro till samhällsinstitutioner och skapa splittringar i våra samhällen. Från social och kognitiv hackning till vilseledande identiteter och teknisk manipulation, används en arsenal av taktiker för att förvränga vår uppfattning om verkligheten. Metoderna är många och sofistikerade. Informationspåverkan är inte bara en fråga för politiska institutioner, utan når in i våra vardagsrum, våra smartphones och våra tankar. Det gör man genom att så tvivel, sprida desinformation och förvränga sanningen kan dessa aktörer skapa kaos och tvivel i vår offentliga diskurs.
Kritiskt tänkande och källkritik är våra vapen mot desinformationens tidevarv. Vi måste lära oss att ifrågasätta källor, att granska budskap och att vara medvetna om de manipulativa tekniker som används mot oss. Myndigheter, teknikföretag och civilsamhället måste också gå samman i kampen mot informationspåverkan.
Att bekämpa informationspåverkan kräver en samlad ansträngning från både individer och institutioner. Var och en av oss har en plikt att vara medveten om den information vi konsumerar och delar. Vi måste agera som vaksamma medborgare i den digitala världen, där vår handling kan antingen stärka eller försvaga samhällets motståndskraft.
Information är makt, och med den makten kommer ett enormt ansvar. Det innebär att vi som enskilda aktörer tar ansvar för vår informationskonsumtion och aktivt motverka spridningen av desinformation. Det innebär att vi inte bara ska avstå från att dela osanningar utan även aktivt motarbeta dem.
Att vara källkritisk är inte längre ett val, det är en nödvändighet. Vi måste lära oss att ifrågasätta, granska och verifiera information innan vi accepterar den som sanning. Från att identifiera falska nyheter till att avslöja manipulerade bilder och videor, behöver vi rusta oss med verktyg för att navigera genom informationsfloden på nätet.
Det kräver också ett aktivt ingripande från beslutsfattare och myndigheter att kräva ökad transparens från plattformsföretag, bättre lagstiftning för att bekämpa falska konton och mer resurser till dem som kartlägger och avslöjar påverkanskampanjer.
I den digitala åldern är information makt, och med den makten kommer ett enormt ansvar. Det är dags för var och en av oss att axla detta ansvar och förena oss i kampen mot desinformation.
Här berättar Carl Miller om hur går till väga när de kartlägger informationspåverkan online. Föredraget är på engelska men textat på svenska (CASM (The Centre for the Analysis of Social Media).
